Forskning

Bakgrund och intresseområden

Jag disputerade vid Goldsmiths College (University of London) i juni 2010 (efter att ha varit doktorand där sedan hösten 2004). Mitt ämne är medie- och kommunikationsvetenskap. Jag var alltså registrerad vid Goldsmiths och bodde i London, men har bott i Sverige sedan 2008. I London arbetade jag som seminariehandledare och föreläsare i tre år, och gör nu likaså på deltid vid Mälardalens Högskola samt Södertörns högskola.

Min avhandling handlade om svenska fildelares argumentation och bevekelsegrunder; jag analyserade hur deras sätt att rättfärdiga sina vanor går till, vad de hänvisar till. Jag intervjuade svenska fildelare samt följde bloggar, tidningar, debattinlägg, kommentarsfält på nätet etc. Jag lade en stor tonvikt på att sedan koppla argumentationen dels till diverse sociologiska teorier om representation, handlande (”agency” på engelska), rättfärdigande och moral, dels till faktiska tekniska, ekonomiska, historiska, demografiska och geografiska förhållanden.

Mitt huvudsakliga intresseområde är kritisk kunskap om hur vanliga användare relaterar till Internetteknologier på daglig basis. Mitt allmänna intresseområde är nya medietekniker, mer specifikt de sociala och kulturella aspekterna av digitalisering och datornätverk. Vad jag strävar efter är kritisk analys av nutida medieanvändning ur ett historiskt perspektiv, med syfte att ifrågasätta och kontextualisera invanda föreställningar om komfort, konsumtion/produktion, agens, ontologi, aktivitet/passivitet, handlingsutrymme och tillit.

Under 2010 var jag, tillsammans med Pelle Snickars, redaktör för en antologi om Pirate Bay-affären och dess efterdyningar: Boken Efter The Pirate Bay gavs ut som del i Kungliga bibliotekets skriftserie Mediehistoriskt arkiv i september 2010. De olika artikelförfattarna som bidrar till antologin både problematiserar och understryker betydelsen av oreglerad fildelning och tjänster såsom The Pirate Bay.

Flera artiklar till akademiska journaler är under produktion; se separat sida.

Jag har dessutom nyligen publicerat en bok tillsammans med journalisten Eric Schüldt (Ivrig förlag, i samarbete med tankesmedjan Fores). Boken Framtiden är en essäistisk, magisk, manisk, allvarlig och banal kontemplation över digitaliseringen.

Mitt perspektiv är rotat i den traditionella medieteorins socialkonstruktivistiska ramverk, men jag strävar efter att problematisera och berika detta perspektiv genom att inkorporera ett mer materialistiskt perspektiv (mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling inom nya medier och medieteori). Infrastruktur är viktigt, och infrastruktur handlar lika mycket om fiberoptiska kablar som människor. Min målsättning är att problematisera de ideal och normer som sägs finnas i den diskurs som genomsyrar fenomenet, genom att kritiskt relatera användarnas egna resonemang och argument till den materiella, teknokulturella kontexten. I och med framväxten av nya distributionsformer, nätverksteknologier och digitalisering av medieinnehållet bör vi utveckla ett perspektiv som är…
► makroekonomiskt grundat (dvs tar i anspråk ett ”critical political economy”-perspektiv, inkluderande kvantitativa ”hårda” demografiska data, ekonomiska faktorer etc)
► teknologiskt ”närsynt” (dvs tar i anspråk de ontologiska villkor som digitaliseringen faktiskt innebär, tar tekniken och nätets protokoll och strukturer på allvar)
► posthumanistiskt influerat (dvs släpper centreringen kring enbart text och språk, släpper den enbart antropocentriska socialkonstruktivismen. Vi påverkas lika mycket av ting som av människor!)
► subkulturellt, populärkulturellt upplyst (dvs strävar efter att ha ”handen på pulsen” på sub- och popkulturella rörelser, fankultur, deltagarkultur etc då sättet sådana fenomen organiseras på allt mer börjar bli sättet nya mediestrukturer organiseras på)
► alltigenom historiskt (dvs sätter nya medier i ett historiskt perspektiv, och är berett att bemöta fenomen som determinism, utopism, teleologi, futurologi. Alla medier har en gång varit nya!)

This post is also available in: Engelska